Reportage

Nya sätt att skriva sant

Intresset för att beskriva verkligheten är större än någonsin. Men fackböcker säljer mindre för varje år som går. Skriva har pratat med förläggarna och författarna som försöker vända trenden.

PR för författare: Vem bär din bok?

Förr skrev författaren boken och sedan sålde förlaget den. I dag förväntas författaren ta en aktiv roll i marknadsföringen och bygga sitt personliga varumärke. Men hur gör man? Skriva gick på ­boklanseringskurs.

De lär sig att lära andra skriva

Kan man lära sig att bli författare? Hur vågar man visa det man har skrivit? Kan en text vara värdefull även om den inte når andra? En ny årskull skrivpedagoger är redo att inspirera såväl fängelsekunder som färdiga författare.

Skriv med AI på rätt sätt

Nyfiken, skeptisk eller livrädd? AI behöver inte utgöra ett hot mot dig som författare – rätt använt kan det bli ett värdefullt verktyg. Karin Milles, professor i svenska, visar ­vägen utifrån sin nya bok »Skriv med AI«.

Skrivfabriken

Det konsumeras fler böcker än någonsin. Så varför kan många framgångsrika författare knappt försörja sig längre, medan andra täljer guld?

Bokmässans bästa plats för skrivande människor

Ska du besöka SkrivaScenen? På Tidningen Skrivas scen marinerar vi oss i skrivprocess, metoder och handfasta råd. Här pratar författarna inte bara om sina böcker, utan berättar också hur de skriver dem.

Låt hjärtat vara med

Allt fler vill förändra världen med sina böcker. Men hur gör du bra litteratur av det du brinner för?

Fanfiction: Skriv i andras världar

Bland internets gräsrötter, långt från de kulturella finrummen, finns ett litterärt sammanhang där miljoner människor rör sig. Fanfiction är gemenskapen där man skriver berättelser utifrån böckerna man älskar.

Fanfiction: De har skrivit utifrån andras verk

Även renodlade romanförfattare hittar inspiration i andras berättelser. Här är fyra författare som har tagit avstamp i redan existerande fiktiva världar.

Monika ­Fagerholm förlöser författare

Nordens mest eftertraktade skrivlärare har ingen hemsida och vägrar ­omsätta sin kunskap i präktiga skrivråd. Ändå har hundratals etablerade författare sökt sig till henne. Skriva letade upp Monika ­Fagerholm på den finska landsbygden, för att ta reda på hennes hemlighet.

Vad gör en lektör?

Hos de etablerade förlagen är det ofta lektörer som avgör vilka manus som blir antagna. Skriva letar efter litteraturens hemligaste makthavare – och hittar legendaren som upptäckt några av landets främsta författare.

Café Bambino-poddarna: »Vi vill ge böckerna kontext«

Romanen är på väg att förlora sin position som kulturell kardinalpunkt. Så hur ska läsning främjas och böcker exponeras för de nya generationerna? Skriva hängde på Café Bambinos Karin Pettersson och Tone Schunnesson.

Sanja Särman: »Respekten för en annan människas omdöme bottnar i tålamod«

Konstnären Sanja Särman debuterar med berättelsen om tonårstjejen Xu, som bor ensam med sin pappa. Medan pappan sörjer exilen från hemlandet Kina utforskar Xu internet och allt farligt som gömmer sig där – inte minst den egna sexualiteten.

Utlandslansering: Tokyo tur och retur

När hyllade kapitelboken Lisbet och Samba­kungen såldes till Japan landade den i en helt ny kulturell kontext. Författaren Emma ­Karinsdotter bestämde sig för att följa efter.

Stilskolan: Låt dig överraskas

En bok består av såväl stora idéer som små hantverksknep. I Stilskolan får du special­verktygen som hjälper dig att putsa detaljerna.

Vem ska författa framtidens böcker?

Alla oroar sig för att de unga har slutat läsa. Har de också slutat skriva?

Katastrofen drabbade bokhandlarna – författarna ryckte ut

För ett år sedan vitaliserade Mats Jonsson och Tove Alsterdal hembygdens kulturliv genom att starta Ådalens litteraturfestival. När katastrofen sedan drabbade den lokala bokhandeln ryckte författarna ut på nytt.

Fånga en tid – så skriver du en historisk roman

Nya romaner berättar om Socialdemokraternas valupptakt 1973, Rinkebys framväxt för 40 år sedan och dödsfall på det halländska 90-talet. ­Varför älskar både författare och läsare att blicka bakåt?

De bestämmer över pengarna och äran

Varje höst delas Sveriges två mest uppmärksammade litteraturpriser ut, liksom en lång rad stipendier. Men vilka blir de lyckliga? Och varför? Skriva har pratat med fem av de tyngsta aktörerna.

Skriv först, tänk sedan – hur viktigt är det med ett synopsis?

Skrivlärare och förläggare tjatar om vikten av att skapa detaljerade synopsis och dramaturgiska kurvor. Men hur kul är det? Skriva sökte upp författarna som hellre kastar sig ut.

Den osynliga redaktören

Han sliter ont för att göra författarnas manus publicerbara, ofta utan att få så mycket som ett tack. Istället: hög arbetsbelastning, låg ersättning och författare som kallar hans justeringsförslag »övergrepp«. Skriva följde redaktören Andreas Nyberg för att försöka förstå ett besynnerligt kall.

När författarna är som lyckligast: Sofie Sarenbrant, Planeringen

Vad är det som gör att skrivlivet ändå är drömlivet för så många? Vi bad fem författare berätta om den bästa delen av deras yrke. Sofie Sarenbrant valde Planeringen.

När författarna är som lyckligast: Malte Persson, Problemlösandet

Vad är det som gör att skrivlivet ändå är drömlivet för så många? Vi bad fem författare berätta om den bästa delen av deras yrke. Malte Persson valde Problemlösandet.

När författarna är som lyckligast: Jenny Jägerfeld, Redigeringen

Vad är det som gör att skrivlivet ändå är drömlivet för så många? Vi bad fem författare berätta om den bästa delen av deras yrke. Jenny Jägerfeld valde Redigeringen.

När författarna är som lyckligast: Mikael Niemi, Gränslösheten

Vad är det som gör att skrivlivet ändå är drömlivet för så många? Vi bad fem författare berätta om den bästa delen av deras yrke. Mikael Niemi valde Gränslösheten.

När författarna är som lyckligast: Maria Maunsbach, Skrivspurten

Vad är det som gör att skrivlivet ändå är drömlivet för så många? Vi bad fem författare berätta om den bästa delen av deras yrke. Maria Maunsbach valde Skrivspurten.

Bokens väg till bok, del 4: Digitala format i ständig rörelse

Digitala böcker dominerar läsandet i Sverige. Men vad kan man göra för att ljud- och e-böcker ska bli – och nå ut – så bra som möjligt

Underbara Clara gör sitt liv till andras läsning

»Underbara Clara« har levt i symbios med sina läsare under hela sitt vuxna liv. Här förklarar hon vad som krävs för att fängsla följarna med böcker, blogg, krönikor och Instagraminlägg.

Bokens väg till bok, del 3: Så får boken sin fysiska form

Som författare är det spännande att förstå tryckprocessen – och som egenutgivare behöver du kunskap för att fatta rätt beslut.
Skriva ger dig en grundkurs i papperskvaliteter, priser och print on demand.

Nålsögat – om att skriva manus för film och TV

Under det senaste decenniet har film och TV-världen framstått som ett paradis för berättare: gott om utrymme och resurser, en stor och nyfiken publik och hyggligt betalt. Men branschens plötsliga kris har försämrat arbetsmarknaden radikalt.
Skriva har träffat två avgångselever från en av landets mest prestigefyllda manusutbildningar för att utröna vilken framtid som väntar dem.

Bokens väg till bok, del 2: Så formas en boksida

Bokstävernas form, sidornas storlek och avståndet mellan raderna – varje detalj påverkar läsarens upplevelse av en boks budskap och kvalitet. Nina Ulmaja, som står bakom typografin i mängder av böcker från Sveriges största förlag, vet vad som krävs.

Bokens väg till bok, del 1: När en bild ska säga mer än 70 000 ord

Hälften av alla bokköpare tycker att omslaget spelar stor roll. Men vem tar beslutet om hur bokomslagen ska se ut? Först ut i Skrivas nya artikelserie »Bokens väg till bok« är Eva Wilsson, en av Sveriges mest ­hyllade omslagsformgivare.

Så skriver du serier och sviter

Att ta höjd för en hel bokserie istället för att författa en fristående bok kräver sin metod. Skriva listar de viktigaste punkterna för att sviten ska hålla hela vägen.

Sökes: Författare som skriver bokserier

Att böcker konsumeras ­digitalt snarare än köps i den ­fysiska bokhandeln har vänt upp och ned på branschen. Ett resultat: förlagen vill ha långa bokserier istället för unika romaner. Vad innebär det för författarna?

Skriva med förhinder

Att man är allvarligt sjuk, har dyslexi eller har ­vuxit upp med ett annat språk behöver inte betyda att man inte kan skriva. Tvärtom kan resultatet bli ­bättre. Elin Klemetz har träffat författarna som måste anstränga sig mer än andra.

De unga berättar i bild

Ungas samtid skildras allt oftare i serierutor och alltmer sällan i romanform. Vad ligger bakom skiftet? Skriva vände sig till de närmast berörda.

Författarna som rider på ljudvågen

Allt fler lyssnar hellre än läser. Men ­författarna vill kunna hålla sina ­böcker i handen, och »ljudboksförfattare« anses fortfarande ha lägre status. För den som är redo att ställa om siktet finns dock möjligheter.

Rapport från en rå verklighet

Simon Häggström är inte bara en polis specialiserad på prostitution och människohandel. Han är romanaktuell författare också. Så pass framgångsrik att hans spaningsarbete försvåras.

Så blir vi bättre

Alla vill vi bli bättre på att skriva, och alla hittar sina egna sätt för att fortsätta utvecklas. Somliga vänder sig till fackböcker och skrivkurser, andra till litterära kollektiv eller isolerade skrivlyor. Hitta metoden som passar dig!

Den svåra andra boken

Debuter är skrivglädje, ­ryggdunkningar och recensioner. Nästa bok är … second novel syndrome. Alba Mogensen frågade författare, förläggare och forskare varför skrivlivet så ofta kraschar när den första boken ska få ett syskon. Hennes dolda agenda: att stilla ­skräcken inför sin egen uppföljare.

Handens kunskap – författarna som skriver med penna

Ingen lämnar längre ett handskrivet manus till ett förlag. Men många ­författare använder papper och penna för att få överblick, släppa loss kreativiteten – eller för att skriva nästan hela boken. Och forskningen ger stöd för deras arbetssätt.

Handarbete

När skriver du för hand? Och varför? Den frågan ställde vi i ett av Skrivas fredagsbrev. Nedan följer några av de många svaren.

Skriva för spel

Starka narrativ spelar allt större roll i spelvärlden – men vem skriver ­berättelserna? Och hur tar man sig in i branschen? Skriva har träffat en prisad skönlitterär författare på en spelstudio och besökt Sveriges ­första game writing-utbildning.

Ansiktet som försvann

För hundra år sedan lade ­författare mycket kraft och många sidor på att skildra sina karaktärers ­utseende. I dag förblir till och med ­huvudpersoner ofta ansiktslösa. Författaren och skrivarläraren Jan ­Sigurd undersöker varför det blev så – och om vi tappade bort något på vägen.

Hur ska du tolka förläggarens ­besked?

Förlagen säger inte bara ja eller nej. Ett vanligt svar till både aspirerande och etablerade­ författare är ­olika varianter av »kanske«. Skriva har tagit reda på vad ­förläggarna menar – och pratat med författare som slitits mellan hopp och förtvivlan.

Att skriva för spel

Augustprisade författaren Jessica Schiefauer skriver numera också för dataspel. Här en kort intervju från hennes nya arbetsplats.

Glest mellan orden

Hur får man skrivande och läsande att frodas i mager mylla? Chefredaktör Johanna reste till sina hemtrakter för att se hur litteraturen lever i ett av Sveriges mest bortglömda landskap.

Smala böcker som hittar sina läsare

Många fackböcker är alltför nischade för traditionella förlag, men högintressanta för en mindre grupp läsare. Vi träffar tre författare av smala titlar som framgångsrikt finansierat och nått ut med sina hjärteprojekt.

Sanning och konsekvens

Allt fler spänningsförfattare vill skriva true crime. Men hur gör man ­litteratur av verkligheten? Och vilka hänsyn bör man ta?

Jakten på de rätta orden

Att få omdömet ­»osviklig språkkänsla« är en dröm för många författare. Men hur gör de som är riktigt bra med orden? Elin Klemetz gick igenom sin favoritbokhylla och gav sig sedan ut bland ­författare, ­poeter och forskare för att söka språkets ­renaste källa.

Christina Herrström: »Han fick åtminstone inte sista ordet«

En framgångsrik författare och dramatiker berättar om hur det är att bli lurad av en annan människas påhittade historier – men ändå få sista ordet själv.

Peter: »Jag har inte bara suttit av tiden«

Kan man skriva sig fri när man sitter i fängelse?

Freddot Carlsson Andersson: »Jag ville absolut inte skriva om mig själv«

Freddot Carlsson Andersson är författare, illustratör och föreläsare men förstår inte hur man öppnar en bilaga i ett mejl. Nu har han skrivit en bok om hur det är att leva med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. På köpet har han lärt sig mer om sig själv.

Skriv dig fri

Allt fler människor skriver för att bearbeta svåra saker och förstå sig själva bättre. Men går det verkligen att skriva sig fri? Och ska resultatet bli en bok? Skriva har pratat med psykologer, författare och förläggare.

Kapitlet »Miljöer som känns« ur boken Skriv feelgood!

I feelgoodromaner är miljöerna lika viktiga som i deckarna. Det handlar om att skapa stämning. En kuliss för berättelsen. Inom genren är miljöerna ofta idylliska – men syftet måste vara djupare än så för att inte historien ska bli platt.

Författaren i huvudrollen

Varför utspelar sig plötsligt så många ­böcker och TV-serier bland författare, förlag och bokhandlare? Skriva undersöker om det finns en god ­anledning – eller om det bara handlar om ­navelskådande och bekvämlighet?

Olivia Bergdahl: Vård och omsorg

Olivia Bergdahls självbiografiska bok Vård och omsorg skildrar ett år präglat av barnafödande och svår sjukdom – och en coronapandemi. Läs ett utdrag från kapitlet februari.

Olivia Bergdahl: När orden inte räcker till

Olivia Bergdahl har skrivit hela sitt liv. Som ett sätt att förstå det som har varit och hantera det som är på väg. Men hur – och vad – kan man ­skriva när det bästa och det värsta händer på samma gång?

Författarskolan i Lund – det gör eleverna i dag

Under två år levde eleverna på ­Författarskolan i Lund med sina skriv­projekt och författarambitioner på heltid. Skriva sökte upp klasskamraterna tio år senare för att fråga vad de hoppades på – och hur det blev.

Ulrika Rolfsdotter: »Jag borde kanske vara skräckslagen?«

Hur fängslar man en publik? Hur mycket ska man uppdatera sina sociala medier? Och får man kindpussa Jens Lapidus? Debutanten Ulrika Rolfsdotter rapporterar från sin första deckarfestival.

Christina Olséni: »Kontrasten var kul att skriva om.«

Autofiktionen dominerar och många ­författare skildrar helst välbekanta ­människor och miljöer. Vi pratade med fem författare som gjort tvärtom – och gått utanför sina egna ­erfarenheter.

Hans Rosenfeldt : »Reaktionerna beror på personligheten.«

Autofiktionen dominerar och många ­författare skildrar helst välbekanta ­människor och miljöer. Vi pratade med fem författare som gjort tvärtom – och gått utanför sina egna ­erfarenheter.

Linda Ståhl : »Jag vill göra ­genren mer inkluderande.«

Autofiktionen dominerar och många ­författare skildrar helst välbekanta ­människor och miljöer. Vi pratade med fem författare som gjort tvärtom – och gått utanför sina egna ­erfarenheter.

Bengt Ohlsson: »Det finns inget facit till att skriva om livet.«

Autofiktionen dominerar och många ­författare skildrar helst välbekanta ­människor och miljöer. Vi pratade med fem författare som gjort tvärtom – och gått utanför sina egna ­erfarenheter.

Helena Thorfinn : »Det olevda livet är litteratur.«

Autofiktionen dominerar och många ­författare skildrar helst välbekanta ­människor och miljöer. Vi pratade med fem författare som gjort tvärtom – och gått utanför sina egna ­erfarenheter.

Gammal är äldst

Många av de senaste årens mest hyllade ­böcker har skrivits av författare som för länge sedan passerat åldern då andra slutat arbeta. Skriver man som bäst när man levt som mest?

Hur lång är en bok?

Finns det ett perfekt ­sidantal för en bok? Ja, samtidslitteraturen kommer ­iallafall allt oftare i XXL-format. Skriva ­undersöker om längden ­verkligen har någon betydelse.

Markus Torgeby: Försöker behålla balansen

Det har blivit allt svårare att försörja sig på att skriva böcker. Men den som är beredd att föreläsa, jaga stipendier och komplettera med andra sorters skrivande har större möjligheter. Skriva har pratat pengar och räknat procent för att ge dig en bättre förståelse för författarekonomin.

Anna Frankl: Vill avlasta författaren

Det har blivit allt svårare att försörja sig på att skriva böcker. Men den som är beredd att föreläsa, jaga stipendier och komplettera med andra sorters skrivande har större möjligheter. Skriva har pratat pengar och räknat procent för att ge dig en bättre förståelse för författarekonomin.

Grethe Rottböll: Ljudböcker och agenter gynnar långt ifrån alla

Det har blivit allt svårare att försörja sig på att skriva böcker. Men den som är beredd att föreläsa, jaga stipendier och komplettera med andra sorters skrivande har större möjligheter. Skriva har pratat pengar och räknat procent för att ge dig en bättre förståelse för författarekonomin.

Aase Berg: Litterär tusenkonstnär som lärt sig att ta betalt

Det har blivit allt svårare att försörja sig på att skriva böcker. Men den som är beredd att föreläsa, jaga stipendier och komplettera med andra sorters skrivande har större möjligheter. Skriva har pratat pengar och räknat procent för att ge dig en bättre förståelse för författarekonomin.

Johanna Schreiber: Funderade noga innan hon sade upp sig

Det har blivit allt svårare att försörja sig på att skriva böcker. Men den som är beredd att föreläsa, jaga stipendier och komplettera med andra sorters skrivande har större möjligheter. Skriva har pratat pengar och räknat procent för att ge dig en bättre förståelse för författarekonomin.

Hur mycket tjänar en författare? Del 4: Sidoinkomster

Det har blivit allt svårare att försörja sig på att skriva böcker. Men den som är beredd att föreläsa, jaga stipendier och komplettera med andra sorters skrivande har större möjligheter. Skriva har pratat pengar och räknat procent för att ge dig en bättre förståelse för författarekonomin.

Hur mycket tjänar en författare? Del 3: Kontrakt och pengar

Det har blivit allt svårare att försörja sig på att skriva böcker. Men den som är beredd att föreläsa, jaga stipendier och komplettera med andra sorters skrivande har större möjligheter. Skriva har pratat pengar och räknat procent för att ge dig en bättre förståelse för författarekonomin.

Hur mycket tjänar en författare? Del 2: Röster om pengar

Det har blivit allt svårare att försörja sig på att skriva böcker. Men den som är beredd att föreläsa, jaga stipendier och komplettera med andra sorters skrivande har större möjligheter. Skriva har pratat pengar och räknat procent för att ge dig en bättre förståelse för författarekonomin.

Hur mycket tjänar en författare?

Det har blivit allt svårare att försörja sig på att skriva böcker. Men den som är beredd att föreläsa, jaga stipendier och komplettera med andra sorters skrivande har större möjligheter. Skriva har pratat pengar och räknat procent för att svara på frågan: Vad har en författare i lön?

Hemester för författare

Vissa författare har flytt Sverige, andra har stannat på precis samma plätt hela livet. Skriva tipsar om fyra författarhem som du kan besöka.

Bli utgiven – Del 4: Hantera beskedet

Förlagsbeskeden har till slut kommit – och det är dags att hantera din eufori eller besvikelse. Oavsett vilket svar du fått lotsar Skriva dig framåt.

Mohlin & Nyström – i nöd och lust

Redan som tioåringar skrev de en ­deckare ihop. En blöt midsommar 25 år ­senare beslutade sig Peter Nyström och Peter ­Mohlin för att plocka upp tråden. Det här är en livslång berättelse om att skapa tillsammans.

Vem får debutera? del 6: Egen plattform

• En egen plattform blir allt viktigare.
• Författarens direktkontakt med läsarna är viktigast för fackböcker och genrelitteratur.
• Bristande räckvidd avgör inte ett utgivningsbeslut.

Vem får debutera? del 5: Utbildning

• Formell utbildning är mindre viktig än inom ­andra konstnärliga yrken.
• Skrivutbildade författare är överrepresenterade på stora förlag.
• Vissa utbildningar anses mer prestigefyllda.

Vem får debutera? del 4: Geografi

• Förlag, redaktioner och kontaktnät finns i Stockholm.
• Digitaliseringen gör dock bostadsorten mindre viktig.
• Förläggarna söker dessutom olika perspektiv.

Vem får debutera? del 3: Kön

• Fler kvinnor än män debuterar.
• Dominansen är ännu större vad gäller prisnomineringar.
• Troligt skäl: kvinnor både läser och skriver mer än män.

Vem får debutera? del 2: Ålder

• Bokdebuten sker allt senare.
• Ålder har liten betydelse för chansen att bli antagen.
• Bokdebuter föresgås ofta av annan skrivande verksamhet.

Vem får debutera? del 1: Introduktion

Arbetarförfattare – upp till skrivkamp

Medan den första och andra vågens arbetarförfattare skrev i politisk medvind, blickar dagens generation mot en dystrare framtid. Vi sökte upp några skrivande knegare för att fråga: Hur står det egentligen till med kampviljan?

Mera dagböcker!

Ur Johanna Ekströms Dagbok 1996–2002

Nedan är ett utdrag ur Johanna Ekströms Dagbok 1996–2002 (Albert Bonniers Förlag, 2016), som baseras på Johannas dagbok.

Ur Åsa Linderborgs Året med 13 månader

Nedan är ett utdrag ur Åsa Linderborgs Året med 13 månader (Polaris, 2020), som baseras på Åsas dagbok.

Ur Kjell Westös Hägring 38

Nedan är ett utdrag ur Kjell Westös arbetsdagbok, som publiceras som efterord till nyutgåvan av Hägring 38 (Schildts & Söderströms, 2021).

Jag och min dagbok

Några ger ut den som bok. Andra har den som stöd för sitt ­»riktiga« skrivande. De flesta skriver för sin egen skull. Skriva har pratat hemligheter med ­yrkesförfattare och månskensskrivare.

Älskade dagbok

När Skriva på fyra rader i ett nyhetsbrev frågade efter dagboks­skrivare svarade över 150 personer på ett dygn.

Min dagbok:
Kjell Westö

Författare, född 1961. Fick sitt genombrott med debut­romanen Drakarna över ­Helsingfors 1996. 2020 ­utkom Tritonus och våren 2021 ges Hägring 38, som ­belönats med Nordiska rådets litteratur­pris, ut i nyutgåva ­inklusive några bearbetade bitar av hans arbetsdagbok från åren då boken skrevs.

Min dagbok:
Karin Alfredsson

Författare och journalist, född 1953. Tidigare chef­redaktör för tidningen Journalisten och chef för SVT:s morgon­program. Senaste romanen, Roger och Rebecka, ­publicerades 2020. I juni 2021 kommer ­spännings­romanen En rysk gentleman.

Min dagbok:
Olof Westerberg

Student, född 1992. Går den tvååriga Författar­skolan vid Lunds Universitet. Arbetar på en dagboksroman.

Min dagbok:
Johanna ­Ekström

Författare och konstnär, född 1970. ­Debuterade som 23-åring med dikt­samlingen Skiffer. Boken Om man håller sig i solen (2012), om uppväxten med författarföräldrarna Margareta ­Ekström och Per Wästberg, väckte stor uppmärksamhet. Dagbok 1996–2002 (2016) innehåller det den heter, samt ­blåmarkerade tillägg som kommenterar ­dagboken i efterhand.

Min dagbok:
Sandra Beijer

Författare och manusförfattare, född 1984. Driver en av ­Sveriges största bloggar på Elle.se. Har ­publicerat tre romaner, senast Mellan oss (2019). Arbetar just nu på ett TV-seriemanus utifrån egna romanen Allt som blir kvar. Serien ska sändas på SVT 2022.

Min dagbok:
Paulina Arvidsson

Aspirerande författare från ­Uddevalla, född 1999. Bor just nu utanför Madrid, där hon arbetar som au pair.

Min dagbok:
Åsa Linderborg

Författare och journalist, född 1968. Aftonbladets kulturchef 2009–2019. Året med 13 månader utkom 2020, baserad på hennes dagbok från hösten 2017 till hösten 2018.

Konsten att fånga en försvunnen värld

Patrik Svensson skrev om en utrotnings­hotad fisk och Linnea ­Axelsson om en hel kultur på väg bort. Mats Söderlund utforskar vår ­längtan efter berättelser om det som håller på att försvinna.

Bli utgiven – Del 3: Kontakta förlagen

Redo att skeppa iväg ditt färdiga manus? Vi vet hur du kontaktar förlagen på bästa sätt – och var du hittar rätt förlag för din bok.

»Det är väl bara bra att Albas pappa röker?«

När Malin Karim debuterade som barnboks­författare hade hon funderat i 30 år på ­vilken typ av karaktärer hon ville skapa.

Fem författare om sina första sidor

»Jag måste skriva början innan jag kan skriva resten«, säger en. »Om början blir för bra stöter jag på svårigheter«, säger en annan. För Skriva berättar fem författare om sina böckers viktigaste sida.

Caroline Ringskog Ferrada-Noli: »Början kommer ofta till mig som en mening.«

Majgull Axelsson: »Det är inte magi, det är en logisk ­konsekvens.«

Håkan Nesser: »Så bra början att jag måste ha snott det från någon annan.«

Jan Guillou: »Det är otänkbart att jag skulle gå tillbaka och ändra starten.«

Nina Björk: »Jag vill framträda som en individuell människa och röst.«

Jobb som inspirerar

Nästan alla författare har erfarenheter från andra yrken. Men vissa jobb kan nära skrivlusten mer än andra. Skriva har träffat tre författare från yrken där man skriver i jobbet, träffar många människor och är förberedd på dramatik varje dag.

En livsberättelse – fyra format

Det började med en skiva om Uje ­Brandelius mitt i livet-problem. Men problemen blev ­större än han kunde ana. Nu har Uje gjort en skiva, en ­scenmonolog, två radio­program och – med premiär i höst – en biofilm om sitt liv. För som han säger: »Jag drabbades av en djävulsk sjukdom men fick en stark berättelse.«

Du kan aldrig härma för mycket

Att läsa är bästa sättet att lära sig skriva. Här tipsar Skrivas redaktion om sex författare du kan lära dig av.

Elin Boardy om att bygga en historisk bok

1920-talets Berlin, sexuell frigörelse och gryende nazism … för fem år sedan uppstod en vag idé i Elin Boardys huvud. Nu kommer hennes roman Nätterna på Winterfeldtplatz. Vi lät henne dissekera skrivprocessen.

Plats på scen: »Författare behöver vara estradörer«

Vissa älskar det, för andra är det en ren plåga – men få har råd att låta bli. Det blir allt viktigare för författare att kunna stå på en scen och tala för sin bok. Vi följde med debutanten Mona Monasar på bokturné.

»Låttexten har en enda uppgift«

I artikelserien »Så skriver jag« intervjuar Skriva författare som gett ut böcker om sitt skrivande. Dessutom publicerar vi utdrag ur deras böcker. Här följer en text av Annika Norlin från Natur och Kulturs antologi Tag och skriv!.

Laget bakom boken

Debutanten Patrik Svensson anade inte att hans bok om ålar var en ­potentiell ­bästsäljare. ­Lyckligtvis fanns det andra som såg möjligheterna.

Ljus feelgood i mörka tider

Böcker med syftet att glädja och lyfta läsaren har aldrig haft hög status. Men säljer gör de – mer än någonsin. Skriva tog rygg på Pia Printz, grundare till ett av de första svenska förlagen med inriktning på feelgood.

Sandra Beijer: »Tonåringar är helt enkelt störiga«

I sin senaste ungdomsroman Mellan oss låter Sandra Beijer tre tolvåringar påbörja den plågsamma förvandlingen från barn till vuxna. Hur får hon sina tonårsskildringar så träffsäkra?

Att skriva sin plats: Hertsånger

Karin Smirnoffs Augustprisnominerade debutroman Jag for ner till bror skildrar tillvaron i det till Smalånger förklädda Hertsånger, där de flesta bott kvar hela sina liv. Själv betraktar sig Karin som en vagabond utan rötter.

Att skriva sin plats: Gotland

Anna Jansson har skrivit Gotlandsdeckare i en strid ström i snart 20 år. Här berättar hon varför platsen fortsätter att egga hennes fantasi.

Att skriva sin plats: Malmö

Ingen större svensk stad har förändrats så genomgripande under de senaste 50 åren som Malmö. Fredrik Ekelund har levt och skrivit sig fram genom alla dess skiften.

Att skriva sin plats: Gällivare

David Väyrynen visste vad han ville skriva: en kartläggning av norrbottningars sätt att tänka. Men han var tvungen att flytta hem för att förstå hur.

Att skriva sin plats

Skildringar av platser som författaren själv har djup förankring i blir ofta precisa, ­autentiska och nära. Men hur fångar man en plats och människorna som bor där? Skriva lät fem aktuella författare gräva ner sig i den egna myllan.

Att möta mörkret inom sig

En huvudperson ska vara någon som läsarna känner för och identifierar sig med. Men Tomas Bannerhed valde att skriva fram en riktigt motbjudande protagonist. Det kostade honom flera års själsfrid.

Att skriva sin plats: Osebol

Marit Kapla återvände till sin barndomsby för att ge plats åt det hon anser vara en av samtidens viktigaste frågor: Vad ska hända med landsbygden? Resultatet blev ett dokumentärpoetiskt epos där bybornas egna röster breder ut sig på 800 sidor.

Klyschor som kladdar ner

»Undvik klyschor«, lyder ett av de första råden till alla med litterära ambitioner. Men hur vet du när du fastnat i språklig kvicksand? Dessutom: så kan du använda klyschor på ett konstruktivt sätt.

Att skriva sin sorg

När det värsta drabbar en kan skrivandet vara ett sätt att ventilera svåra känslor, och i bästa fall läka sår. Men hur omvandlar man sorgen till läsvärd ­litteratur? Skriva har pratat med författarna Tom Malmquist och Malin Lagerlöf.

Blodsband

Att skriva tillsammans är en växande trend, och nu har även flera författare börjat skriva böcker med sina barn. Viveca och Camilla Sten berättar om vägen till en gemensam röst.

De förverkligar drömmen på distans

Många vill satsa på sitt skrivande, men bromsas av jobbet eller att det är omöjligt att flytta. Lokföraren Linnea Garli hittade en lösning.

Snipp, snapp, snut…

Vad är ett riktigt bra romanslut, och hur hittar du ditt? Så här tänkte tre av våra främsta författare.

Vägen till boken gick genom väggen

Utbrändhet och en tenniskurs fick Christina Olséni och Micke Hansen att sluta sina jobb och satsa fullt ut på skrivar­drömmarna. Tillsammans visade de sig ha den ultimata kompromissen för en säljande ­bokserie.

Skrivet från vildmarken

Att åka iväg till en stuga i skogen och stänga ute omvärlden är en dröm för många författare. Men blir det något skrivet? Författaren ­Louise ­Halvardsson åkte till Alltidhult i ­Blekinge för att undersöka saken.

Skriv med barn

Hur kan man kombinera skrivandet med småbarnslivet?

Konsten att fängsla

Skriva har träffat tre personer ur yrkeskårer där formuleringarna kan vara helt avgörande.

Priset på en dröm

Mytomspunnet, romantiserat, åtråvärt – men allt svårare att leva på. Att vara författare i dag är också att vara överlevnadskonstnär.

Hitta läsare – nå ut med dina texter!

Här är webbplatserna där du kan nå ut med dina romanfragment och dikter och knyta vänskapsband med andra författare.

Lek som Arundhati Roy

Arundhati Roys språkliga universum är fullt av egna uttryck och detaljer.

Lär av mästaren Jamaica Kincaid

En två sidor kort novell av Jamaica Kincaid gav Kristina Sandberg anslaget till hela den prisade romansviten om Maj.

Trött på fiktionen?

Just nu befinner sig det svenska reportaget i förvandling, och suget efter dokumentära berättelser bara växer.

Sugen på att skriva för ljud?

Hit kan du skicka ditt manus eller din pitch:

Länge leve boklådan!

Medan nätbutikerna kränger bästsäljare satsar de fysiska boklådorna på personliga möten – både med de som läser och de som skriver.

Stressa inte – att skriva måste få ta sin tid

Är du stressad över att skrivandet går sakta? Då ska du läsa det här!

Ris eller ros?

En recension kan bli den yttersta bekräftelsen, eller förbannelsen som sänker ditt författarskap. Men kanske är det bättre att bli sågad än att inte bli omskriven alls ?

Skriv så det ryker!

Skriva undersökte vad tangentbordstekniken kan göra för texten.

När tvivlet slår till

Kan man älska att skriva men hata sig själv? Tvivel är skapandets ständiga skugga. Men också dess nödvändiga motor. Tack vare nya forum bryts nu tystnaden om skrivandets stora skam.

Din guide till en lyckad pitch

Att skriva en ljudboksserie skiljer sig på många sätt från att skriva traditionella romaner. Bland annat ställer det andra krav på strukturen redan på idéstadiet. Vi bad Jesper Ersgård, författare till succéserien Svart Stjärna, att dela med sig av sina främsta råd.

Jenny Tunedal: »Man måste brinna för det«

Petra Holst: »Jag insåg att det var vad jag alltid velat göra«

Mårten Melin: »Kursen gav mig sammanhang«

När Mårten Melin läste Skrivarlinjen på Skurups folkhögskola hade han mest skrivit korta dikter. Två år senare hade han funnit en riktning i skrivandet.

Skrivläraren: »Våga testa dina gränser«

Prisade författaren Elin Cullhed har länge undervisat i skrivande. Här serverar hon sina bästa råd till dig som ska läsa en utbildning.

Ljudboken förändrar litteraturen

Inläsningar av romaner har fått konkurrens av historier som skrivs direkt för att bli tal. Ljudböckerna håller på att förändras och bli en helt egen genre. Både Sveriges Radio och Storytel har rekryterat författare till att skapa nya skönlitterära följetänger, så kallad scripted audio. Men det är ett format som ställer nya krav på berättandet.

Skrivargruppen

Du behöver inte bli antagen av förlag för att få ett välläst manus. För medlemmarna i skrivargruppen i Lund har de återkommande responsträffarna blivit en guldgruva. Numera är fyra av dem utgivna på etablerade förlag och de är säkra på att textkritiken är en viktig del i framgångsreceptet.

Långsamhetens lov

Ständigt får vi höra att vi måste lönearbeta mer. Vi ska vara produktiva och bidra till tillväxten. Och ändå sitter tusentals människor framför sina datorer och gör något så improduktivt som att skriva. Är skrivandet rent av ett hot mot välfärden? Författaren Mattias Hagberg träffar Roland Paulsen, aktuell med boken Vi bara lyder – En berättelse om Arbetsförmedlingen.

Dokumentära romaner

Genom att låna romanförfattarens berättartekniker skapades en ny slags journalistik i USA på 1960-talet – ”new journalism”. Idag har det litterära reportaget utvecklats till en självklar genre i bokutgivningen. Den har dessutom fått ett uppsving i takt med att utrymmet för längre texter i dagspressen minskat.

Så här skriver du utifrån ditt liv

Att förvandla livet till fiktion är klurigt. Du måste sovra hårt för att hitta det allmängiltiga och använda språk och dramaturgi för att lyfta berättelsen – från privat dagbok till storslagen roman. Skrivläraren och författaren Sören Bondeson ger dig de viktigaste verktygen.

iPad – den nya skrivmaskinen

Det vilar ett nostalgiskt skimmer över skrivmaskinen för väldigt många författare. I verkligheten är det en tung och besvärlig tingest som passar få. Men nu har den fått en oväntad uppföljare i iPaden som förenar det bästa från skrivmaskinen med det bästa från datorn – och dessutom gör hela skrivprocessen mobil.

Spökskrivare allt hetare i bokbranschen

David Lagercrantz bok om Zlatan blev en ögonöppnare för förlagsbranschen. Samtidigt fortsätter tv-program som Stjärnorna på slottet och Så mycket bättre att elda på intresset för svenska kändisar. För skickliga spökskrivare har marknaden aldrig sett så ljus ut. Men hur fungerar samarbetet mellan den som skriver och den som berättar?

Få tid till ditt skrivande i sommar

Skriv boken i sommar! Visst, problemet är bara att det är så mycket annat som kommer i vägen. Ungarna vill åka och bada, man ska hälsa på hos farmor och farfar, gärna resa utomlands och dessutom hinna slappa i hängmattan. Hur får man ihop det och hur håller man skrivandet vid liv även efter att semestern är slut?

Talang, välsignelse eller förbannelse?

Ser du dig själv som en begåvad skribent? Eller tittar du avundsjukt på andra som du tycker har mer talang än du? Forskning visar att det finns annat som är betydligt viktigare än begåvning – och att talang till och med kan ha en hämmande effekt!

Egenutgivarna möblerar om i bokbranschen

Utomlands har egenutgivarna blivit en naturlig del av marknaden och nu börjar även Sverige ta trenden på allvar. Men vad händer med den traditionella bokbranschen när författarna tar saken i egna händer?

Träning vs talang

Tusentals timmars träning, eller gudabenådad talang? Vad som är viktigaste faktorn bakom ett framgångsrikt författarskap varierar förstås från fall till fall, men frågan är ändå berättigad: räcker det med ett stort tålamod för att skriva en roman? Vi sökte svaret hos forskarna, och gav oss på jakt efter författarnas egna framgångsrecept.

Yrkesproblem 2: Pengabrist

I en artikelserie i Skriva skildrar Johan Theorin olika problem som författare kan ställas inför. I detta nummer: Pengar.

Yrkesproblem 4: Ohälsa

I tre tidigare artiklar har Johan Theorin berättat om problem som kan komma av att ha bokskrivande som yrke: det kan leda till ekonomiska problem, eller ensamhet och missbruk. Nu avslutar han serien med att slå fast att man inte alltid mår bra av att vara författare.

Yrkesproblem 3: Missbruk

I en artikelserie i Skriva skildrar Johan Theorin olika problem som författare kan ställas inför. I detta nummer: Missbruk.

Yrkesproblem 1: Ensamheten

I en serie artiklar för Skriva funderar Johan Theorin över olika yrkesproblem som är speciella just för författare, och vad man kan göra åt dem. Del 1: Ensamheten.

Skriva för film och tv – deras tid är nu

Suget efter TV-serier är större än någonsin och många drömmer om att skapa nästa stora succé. Skriva har ­träffat tre som lyckats.

Därför blir du starkare av att blotta ditt hjärta

Att skriva om dina egna erfarenheter är bland det kraftfullaste du kan göra för att påverka och beröra andra människor, och samtidigt det absolut läskigaste och mest sårbara. Men det kommer att vara värt det. Här berättar vi varför.

Blicka bakåt – dags att skriva historia!

Det förflutna kan ibland vara mer fängslande än någon ­fiktiv värld. Men för att ge liv åt ­historien i romanform räcker det inte med research – du måste också kunna berätta en bra historia.

Bokförlagen kritiska till egenutgivning

Svårigheter att orientera sig i utbudet och försämrad kvalitet. Det är ett par av farhågorna med det växande antalet egenutgivare på bokmarknaden.

Boken eller barnen?

Att skriva kräver tid, och prioritering är nyckelordet för de flesta som lyckas. Men om annat måste komma först? Skrivas Ellinor Skagegård ställde frågan: Författare och förälder – funkar det?

7 nycklar till större historier

Vad är det som får en berättelse att kännas äkta, smart och trovärdig? Det där lilla extra som får just ditt manus att sticka ut och förläggarna att jubla? Skriva hjälper dig att öppna portarna till förläggarnas hjärtan – och läsarnas.

1:a plats: Samma-samma av Christina Ahlfors

Motivation hela vägen i mål

Att du har ett mål råder inget tvivel om – du ska ju skriva en bok! Men hur är ditt mål egentligen utformat? Med hjälp av delmål och en tydlig plan kan ditt skrivande liv bli en behagligare historia, och du ökar dina chanser att nå hela vägen fram.

Skriv boken på 30 dagar

Kan man skriva en roman på 30 dagar? I november är det återigen dags för NaNoWriMo.

Varför springer författarna?

Enkelt, kravlöst och kan utövas närsomhelst. Är det därför så många författare hakar på löpartrenden? Eller ännu viktigare – för att en runda i joggingspåret sätter fart på kreativiteten?

Det är aldrig för sent att debutera

Sneglar du på de unga debutanterna i bokkatalogerna och funderar på om tåget har gått? Då är det dags att tänka om. Livserfarenhet är inget som skrämmer förlagen. Tvärtom. Karin Brunk Holmqvist hade passerat 50 innan hon gav ut sin första bok. Idag är hon en av Sveriges populäraste författare.

»Hästboken skildrar något allmänmänskligt«

Kanske har den lägre status än deckare, chick lit och barnböcker tillsammans. Malin Eriksson försvarar en genre med feministisk potential.

Res bort och skriv i sommar

En skrivresa vid spanska solkusten eller en kurs i litterär gestaltning på Österlen. Det kan låta som en lyx. Men för många författare är det helt nödvändigt att då och då pausa vardagen för att komma framåt i skrivprocessen. Och det behöver varken vara särskilt dyrt eller komplicerat att ge sitt skrivande den chansen.

Inte utan min förläggare

Vi har pratat med tre författare och deras förläggare om hur just deras samarbete fungerar.

Skriv för livet

Motion på recept har vi hört talas om, men kanske kommer doktorerna i framtiden även att rekommendera tid vid tangentbordet? Helt långsökt vore det inte, många vittnar om skrivandets läkande kraft.

Så får du flow

Tiden försvinner, allt känns lätt och ledigt. Orden rinner över pappret och tanken är klar som en sommarmorgon. Det handlar om flow. Tillståndet där du presterar utan att anstränga dig. Men finns det? Eller är det bara ett trendigt ord som fått spridning bland landets författare?